hej då.
dagens ledmotiv.
nu är det en ny tid, en ny strid.
jag kommer att sakna och jubla på samma gång.
Luleå är inte världens roligaste stad, men mina kollegor däremot är de bästa någonsin.
jag lämnar kronan, massa media och ljudbang med sorg i hjärtat.
jag lämnar Luleå med glädje.
jag lämnar min lägenhet med ett stort hål i själen.
jag lämnar vintermörkret åt de som stannar.
hej då Luleå.
hej hej Stockholm.
bostadslös fortfarande.
panik.
arbetslös hinner jag inte vara.
underbart.
på måndag hittar ni mig i någon av stockholms mac-butiker.
tills dess ska jag äta mammas mat, kramas med barnen och packa om för det nya livet.
ny tid. ny strid.

och ett stort grattis till en av mina absolut bästa vänner som i natt fick en underbart vacker dotter.
du kommer att bli världens bästa mamma.

jag fick ett jobb i stockholm dårå.
så redan i helgen tar jag min kappsäck till en ny hemstad.
men hem har jag dessvärre inte så vid minsta lilla lägenhetstipset så är det mig och bara mig som ni ska ringa.
jag är nästan desperat, jävligt kräsen, men glad för det mesta.
jag är sjukt glad för mitt jobb och känner mig otroligt nöjd.
jag har gjort karriärsbyte, men dock inte gått ner särskilt mycket i lön så det känns verkligen inte som ett nedköp.
att jag dessutom får vara social äntligen och dessutom bo nära världens snyggaste kille betalar sig också bra.
men jag upprepar:
jag är desperat.
och ni vet ju att jag är trevlig, snygg och bakar goda kladdkakor.
bara det borde räcka till en lägga i vasastan.
(som inte är som china town i huvudstaden)
kommer jag att överleva sveriges största stad?
kommer jag att hänga på stureplan även utanför arbetstid?
kommer jag att få pendla från södertälje med pepparsprayen i den hårt knutna näven?
fortsättning följer.

veckans rus-känsla.

sjukt jävla bra låt.
som en power walk på memory lane.

jag hade tänkt tillägna detta inlägg till nåt så okonstlat som salt.
fast egentligen inte riktigt så torftigt som det gamla hederliga saltkaret på matbordet.
havssalt.
jag är som besatt.
jag äter det gärna i allt. till allt. på allt.
havssaltsmör.
havssaltchoklad.
havssalttoppat bröd.
havssalt på vegburgarna.
havssalt på salladen.
och så vidare. och så vidare.
jag funderar på hur det skulle vara med havssalt i kladdkakan nu.
det tror jag att jag ska testa.
kanske redan ikväll.
kort och gott så är havssalt the shit.

och för övrigt så kommer jag att flytta om mindre än två veckor.
kanske till frankrike så jag får bo nära île de ré och deras havssalt.
men mest troligt till huvudstaden.
precis som jag ville för ganska exakt tio år sedan.

stök. bök. höök.
helgen var den bästa någonsin och jag har fan inte gråtit så mycket på länge.
först grät jag för att jag såg den vackraste konserten på länge mellan de bästa killarna.
sigur ros var magiskt och precis så fantastiskt som jag väntat mig.
en liten tår kom när jag stod där mellan mina j-pojkar och hade det helt fantastiskt.
sen så hamnade jag på kant med kärleken i stressen, fyllan och kampen att vara alls till lags.
då grät jag för att jag var full, sårad och stressad.
sen när det var löst tack vare finaste tjejen kin så grät jag på håkans konsert för att jag saknat mina vänner så det gjort ont och nu fick vara nära, men bara för en kort stund.
böl böl böl.
sen åkte jag och j buss till stockholm igår i sex timmar och han tvingades att se på satc-filmen med mig.
jag grät flera gånger.
till satc!
mest för att jag återigen påmindes om hur jävla mycket jag saknar mina vänner.
väl i huvudstaden.
grät helt oprovocerat för att jag är så förbannat kär i killen som är detsamma i mig.
galet bra tajming.
så mitt bland allt festivalstök och kärleksbök så hittade jag tillbaka till känslo-ewa igen.
tårar av äkta känslor.
jag älskar er så jävla mycket så jag blir alldeles matt när jag tänker på er.
vänner.
och angående höök då.
jag fick spela polis idag.
fast bara med min röst.
jag är mao tv-kändis snart.
tss.
och idag har jag sökt tre jobb.
jobbar på att få j att inse att han vill resa och inte plugga.
fast egentligen så vill jag ju såklart att han ska bli klar.
men först kanske han måste ut och se världen lite mera.
tycker jag då.
jag ska försöka att vara en stöttande flickvän som inte provocerar fram ett beslut som gynnar mitt resberoende.
svårt.
j.
kom igen.
vi åker iväg en sväng.