jag är värdelös på att blogga när allt känns helt jävla fantastiskt.
precis som nu.
helt jävla fantastiskt.
trots att jag är tillbaka i ett regnigt luleå med tonvis av arbetsuppgifter att bita i.
nam nam.
tog nattåget ner till stockholm i fredags.
galet tyckte jag.
men idag är jag sjukt nöjd över mitt omogna och spontana beslut.
återigen en helt jävla fantastisk helg.
helt jävla fantastisk.
j. nöp mig i armen i lördags.
det gjorde ont.
det betyder ju helt enkelt att det inte var det som det kändes som.
en helt jävla fantastisk dröm.
helt jävla fantastisk.

idag är det en sån där dag när jag vill frakta upp alla de bästa till mig.
jag pratar om vänner.
sånna som man alltid vet att de finns där.
sånna som man alltid kan vara sig själv med.
sånna som jag alltid finns för.
sånna som jag aldrig får bo nära.
i norrbotten har jag fina, underbara och genuina vänner.
nya vänner.
dessa ska man absolut inte underskatta.
de finns också där.
när det krisar.
och när det finns glädje att dela.
men de gamla, de som varit med, de som alltid kommer att finnas där.
utan tvekan.
de finns över allt men inte här.
stockholm.
göteborg.
filippinerna.
norge.
sveg.
eskilstuna.
östersund.
men inte här.
det är grått i luleå idag och jag är fruktansvärt trött hela dagarna.
jag tror att det är anledningen till att jag saknar så fruktansvärt mycket.
men jag tror också att min trötthet beror på just saknad.
varje dag så tänker jag på de som finns nära, men långt borta.
så jag tror jag ska göra en turnéplan så jag kan vakna utvilad.
somna lycklig.
bidrag till turnén kan ni såklart göra.
för som radioproducent är man knappast tät.
jag kommer så fort jag kan.
till dig.
dig.
och dig.
och vet ni, ni är alltid välkommen till mig.

idag skulle jag vara på jobbet vid 07-07.30 planerade jag.
klockan 09.55 vaknade jag med telefonen i handen.
idag ska jag köpa en till väckarklocka som jag ska kedja fast i andra änden av rummet.
får finbesök från huvudstaden idag.
min första besökare.
det är lyx.
men nu är det hårt arbete som gäller.
tur att jag ligger bra till med veckans program.
funderar på vad som gör mig totalt värdelös på att stiga upp.
jag brukade ju vara alla föräldrars mardröm på helgerna.
alla vänners också för den delen.
"vakna! jag vill leka."
idag, några år senare, overslept deluxe.
snark.