två timmars sömn och fyra och en halv timmes tågresa senare

jag var så säker i december. säker på att jag inte alls ville plugga i hultsfred. idag när jag stod på nässjö central kände jag mej inte alls lika säker. eller jo, jag är säker på att jag inte vill bo i hultsfred. men jag är inte så säker på att jag egentligen ville ge upp allt jag ändå hann bygga upp här. jag känner mej delad på två idag. ångest. en del av mej är så säker på allt. den andra delen lider av beslutsångests, framtidsångest och jagbordevetavadjagvillnu-ångest. folk omkring mej tar sin examen, skaffar jobb och planerar flera år framåt. jag vet knappt vad som händer i morron. är alla så säkra på sin sak som de verkar vara?