klockan 19:45 innan konserten sitter jag och kin med en varsin dyr och blaskig öl på metropol. vi pratar om saker som berör och jag berättar om hur sällan något berör mej nu för tiden. jag minns hur jag, för 8-10 år sedan, andaktsfullt kunde vänta i timmar när thåström skulle medverka i sin första tv-intervju på flera år. hur jag stod framför kravallstängslet i två timmar när jag skulle få se thåström live för första gången för att sedan, efter konserten, sväva därifrån som i trans. jag konstaterade att thåström, musik överhuvudtaget, till och med kärlek inte längre kunde gripa tag i mej på samma sätt som förut. det finns inte många konserter som etsar sej fast, inte många skivor som berör, inte många ord som betyder något, inte ens hjärtat kan krossas längre. det kändes läskigt när jag tänkte på det, men tänkte att det kanske hade något med tonåren att göra. allt var så mycket större då. hur som helst, klockan blir 20.00 och vi går in i konserthallen lagom till thåströms intågande på scenen.
söndagmåndagsång får inleda konserten och det tar inte lång tid innan jag vänder mej mot kristin och säger nåt i stil med "det här är stort". resten av konserten river och sliter bland känslorna. minnen från de tio senaste åren av mitt liv passerar revy och när konserten närmar sej sitt slut känns det som om hjärtat har slitits ur kroppen. nej, jag överdriver verkligen inte. jag blev berörd, gripen, tagen, hänförd, skakad, förtrollad och lycklig. lycklig för att jag hade så fel ett par timmar innan thåström stod på scenen. jag kan bli berörd. jajamen! helt sjukt. efter konserten går alla lugnt och sansat därifrån som i en varsin liten bubbla. jag var inte den enda som blivit berörd. jag var inte den enda som kände mej söndersliten men samtidigt så lycklig.
efter en stunds stilla stämning samlas det gamla gänget i stålhagen för ytterligare en incestfest. här fylldes resten av kvällen med hångel för vissa och slagmål för andra + polisbesök efter allsång till den sovjetiska nationalsången. vid 6-tiden knoppade jag på kins luftmadrass och sov som prinsessan på ärten (hon hade väl ont när hon vaknade va?)